Tiden vi alla minns!

De e så mycke vinter de kan bli just nu tror jag. lite snö på marken, kylig luft o julmusik, lusebullebak ..MYS! men varför känner jag då inte den optimala kännslan av lycka??

Vet inte riktigt vad ja ska göra just nu faktiskt. Rolle min underbara lilla vän som jag kämpat i flera år för att få tillbaka dig. Från den dagen ja sålde dig så har jag velat ha tillbaka dig. pga oseriösa hopplösa taskiga människor så har du fått lida i onödan. Nu äntlign står du i "mitt stall" igen! jag borde känna lycka, men känner mest sorg :( och jag kan inte säga varken bu eller bä om hur din framtid kommer bli. får du stanna hos mig så kommer ´framtiden va ljus. förhoppningsvis några år till av skogsridning, bus, mat och kärlek. åker du tillbaka vet jag inte vad som händer,, kan tuvärr inte garantera några fina sista år såhär på ålderns höst.
Jag har märkt att de finns människor av alla dess slag, konstigt nog slutar man aldrig förvånas...

I x antal månader har jag gjort allt för att du ska bli fin, gå upp i vikt, bli en glad häst som trivs med livet, inget snubbel, fina hovar och ja kan nog sitta o skriva säkert 20 saker till som blivit bättre. då du kom hit fanns inte mycke till livsgnista kvar i dig, mager snubblig ruggig och ja, de fanns inte mycke som va kvar av den gamla gubben ja sålde för snart 3 år sedan.. Nu kanske de blir att du får flytta igen.. till och med 2 kankse även 3 gånger till. jag har gjort allt jag kunnat för att få behålla dig. men vissa människor tänker bara på sig själva och inte på sina djur. problem på problem. ångest efter ångest, tjabb gnat o gnäll o nu tror ja faktiskt att jag har gett upp. kan inte göra något mer för dig även om ja hade velat,, många som läser detta vet vad jag pratar om då några av er har varit med från början.
Jag trodde inte att 1 enda människa kunde få en att må så dåligt. få en att ge upp de man älskar mest. Om du flyttar så kommer jag alltid minnas den tiden jag hade med dig. Den tiden då du kom till mig och min älskade syster för första gången, den gången du travade iväg med pappa, men så snällt stannade efter en liten bit, den tiden då jag o paulina red barbacka i rösaskogen och hästrna brände av i full galopp upp för backen och vi bara garvade, och ja paulina vet ju hur de gick.. den tiden vi blev vräkta från stallet då min underbara vän veronika provred just Rolle. Första galoppen med min emma som fick sin premiär på mellis. Jag har haft många skratt o bus me vår allas favorit rolle! Får se om sagan slutar lyckligt eller om den slutar i sorg. Kommer föralltid minnas tiden då Ro Lep Bishop Fanns hos mig!