torsdag 14 mars 2013

min lilla vän!

de e konstigt att de ska behöva ta så lång tid mellan varje gång man skriver här.. de kanske händer för lite? eller kanske för mycke? denna gången har de faktiskt hänt en hel del,, både positiva och negativa händelser..
ja vet inte var ja ska börja o varje gång ja har suttit här för att skriva så känns de bara jobbigt o man vet inte vad eller hur man ska skriva för att få ur sig allt på rätt sätt. men nu har ja tagit tag i mig själv o tänkte försöka få ner några rader,, så den som orkar kan ju läsa...

Sist jag skrev så skulle vet komma ut o kolla på Rolle och hon hade som sagt inte några lovade ord för honom. Hon gjorde böjprov och han gick igenom Ua på framknäna.. Dock böjde hon aldrig bakbenen då hon såg att han hade en neurologisk "skada" i halskotpelaren, eller ja, med rätt ord va de en nerv i kläm. Detta gjorde så han inte kunde styra sina bakben som en frisk häst ska kunna göra. de e därför han "vinglat" med bakdelen och höll på att blåsa omkull när vi va o hälsade på honom för snart 2 år sedan. han hade även artros i bakbenen och anledningen till att han över huvud taget kunde stå upp va för att han spände sig, för skulle han slappna av i stående läge så skulle han i stort sett fara omkull. De va alltså denna nerv som har spökat på gammelgubben o gjort att han gått omkull på plant underlag, vet gav honom 1-6 månader kvar att leva då allt berodde på hur snabbt hans nuvarande muskler skulle hålla sig utan någon form av träning, och sa att de skulle va djurplågeri att låta honom gå en vinter till.
anledningen till att vi tog ut vet som skulle titta på honom va just för att han sen strax efter nyår började snubbla nått fruktansvärt mycke, detta resulterade i att han gick omkull och skrapade upp knäna, efter detta tömkörde vi o såg både hälta och att han gick väldigt stappligt i bakkärran. hans livsgnista försvann på bara ett par veckor o där stog jag med min gammelgubbe och visste att slutet inte va allt för långt ifrån. vet sa att me denna nerv i kläm så kunde han inte sätta rätt muskler och inte heller få upp några nya vettiga muskler i kroppen, den gjorde också att han inte kunde kontrollera sina bakben mer än "gå framåt" de va alltså inte jätte konstigt att han aldrig blivit sådär fin som ja fått honom innan.. några dagar senare hade ja grunnat grubblat o funderat på när var och hur allt skulle gå till, vem som skulle göra de och när allt skulle ske. efter att ja märkt att han bara va sur o grinig i hagen ca 1 vecka efter att vet va ute så tänkte ja att nu eller aldrig, ja kan inte vänta o se honom förfalla mer nu. de skulle inte va rätt för varken honom eller oss att vänta till den dagen då han inte reser sig igen. den dagen, den tisdagen va ingen rolig dag, de va dagen då ja bestämde mig för att nu ska han få vandra vidare med den värdighet han förtjänar. på fredagen bestämdes de att allt skulle ske, på onsdagen så rullade sig rolle i hagen och då ser jag och veronika att stackarn verkligen får kämpa för att ta sig upp i stående ställning, han har alltså på 3 veckor utan ridning blivit i så dåligt skick att han knapt inte kan ställa sig upp :( den dagen kände jag att ja verkligen tog rätt beslut i absolut rätt tid, och idag är ja glad att jag tog modet till mig att göra de bästa för honom. de tog år att bygga upp honom hyfsat i hull hovar o muskler och de tog 1 månad att för allt att försvinna. tiden va inne och ja kunde inte göra någonting mer för min vän, min lilla rolle som gett oss så många skratt, mysiga ridturer och minnen.

fredagen var inne och jag hade valt att frakta bort min vän med lastbil, jag tog ut en väldigt snäll och förstående man ifrån lantbrukstjänst som skulle göra de enda rätta. min underbara vän paulina var med mig och stöttade mig i mitt beslut och hon tog hand om mellis medan jag gick iväg med gubben. en hink med kraftfoder  hade jag i ena handen och rolle i den andra, nu fanns de ingen återvändo, mannen kom, rolle tuggade mat och poff så va allt över, synen känslan och ångesten kröp fram och med tårar i ögonen gick jag därifrån. Den 1 mars 2013 va dagen då vår älskade Ro Lep Bishop fick galoppera vidare på dom evigt gröna ängarna.




men allt ont för något gott med sig?
i samma veva som beslutet tog om rolle så hittade ja en fin fin ersättare, en stilig ung valack på 10 år, Ipson Ås är hans namn och han fanns otroligt nog bara 2 km från mitt stall. han är kusligt lik rolle i både utseende kropp språk och lynne. det är en stor stabil kille på 165 i manke, otroligt flygig trav o riktigt mysig att rida. man kan tro att rolle bara bytte kropp men att hans sinne finns kvar i ipson. här kommer en bild på snyggingen, dock har han dåligt me hull o muskler även han just nu.. men med våra magiska fingrar skall även han bli fin :)


måndag 18 februari 2013

varför ska man alltid ah en överskrift?

ja varför ska man alltid ha en överskrift? de e bara jobbigt o klura ut en som passar ihop till texten, o har man ingen alls så blir de ointressant o då vet man inte riktigt vad som ska vänta när texten börjar rulla.. jobbigt de där :S

då va de ett tag sen man skrev här igen.. de har hänt mycke på senaste tiden så man hinner inte sitta o skriva så mkt.

vi har fått tillträde till vårat hus nu iaf o de känns jätte roligt :) finns massor att pyssla med där o snart ska lite smårenovering påbörjas. just nu bor ja ju själv eftersom viktor inte flyttat hit än. är väldigt tråkigt men ja har ju hundarna iaf. ska påpeka att ja ALDRIG hade bott i ett hus själv utan mina "vakt" hundar! dom är en enorm trygghet för mig där ute.

sen har vi ju även vatt på massa kalas, både jeremiah, johannes, sis och pappa har bjudit på massa gott, man e ju lite dålig på att ge bort massa presenter just nu eftersom plomboken inte är överfull, men ja får bjuda igen en annan gång ist.

stallet: ja våra ridturer har ju vatt otroligt mysiga! vi har ridit både långa och korta ridturer och hade på keeprunner på min tele o skulle mäta våra ridvägar. man blev chockad att dom faktiskt både va långa o korta vissa av dom, men en sak som va lite kul va att de flesta rundor skilljer de inte mer än någon km på :O våran minsta runda vart på 5.5 km o tar ca 1 timma o rida.
Men lyckan varar ju inte allt för länge.. rolle gick omkull för ett par veckor sedan och skrapade ju då upp knäna, han blev inte halt eller nått då. men på senaste tiden (då även innan han gick omkull)  har han blivit nått fruktanvärt snubblig :( vi började då tömköra och han vart bara sämre o sämre i sin gång. nu har vi inte ridit på 1.5 veckor och ridabstinensen är enorm! vet kommer ut idag och ska kolla igenom gammelgubben, får se va hon säger men de verkar som att de snart är dags för honom att vandra vidare :( han funkar inte att ha som sällskap då hans muskler förtvinar direkt o han blir ett benrangel utan dess like om han står stilla. han trivs allra bäst när han får följa med ut på våra ridturer. ut o skritta o mysa i skogen e de bästa han vet, och när han då har viljan men inte orken så tar de emot i hjärtat att låta honom bara stå och bli sämre och sämre. vet kommer ju idag o kollar på honom iaf o ska då ge en dom, va de blir återstår att se...

nu ska ja snart på jobbintervju o de behövs verkligen för pengar är ett måste i dagen läge! de e vara vick jobb men hällre de än inget alls :)


lördag 22 december 2012

Jul i stugan!

Då är de 1 dag kvar till jul, trevligt värre! för mig blir de jobb hela julafton, men de kan säkert va kul de oxå.

i veckan har de blivit ridning o hästar för hela slanten, syster tog kort på mig o veronika  när vi red.. de blev mest bus kort, mellis tyckte de va super duper mega kul o bränna av i galopp på åkern.. o de gick ju bra.. *host host*. snacka om startsnabb pigg och kvick häst, hu va de gick! bilderna som kommer nedan är ju inga skryt kort på något vis, utan läggs upp för att visa hur busiga o bralliga gamla hästar kan vara :)

va även i växjö ett par dagar o hade de trevligt me syster, fotade azlan, drack glögg och åt massa gott. fick ju även träffa alla busungar :)

idag är de lördag, imorgon far ja hem till gbg för att packa o jobba färsigt denna veckan. sen blir man vetlandabo.






här kommer lite bilder på djuren.. *tjohoo*

torsdag 13 december 2012

19 dagar

Då fortsätter nedräkningen. 19 dagar kvar till jag blir vetlandabo på mer eller mindre heltid :) 
7 jobbpass, 98 jobbtimmar och 456h kvar som göteborgare. behöver ja säga mer? :D

Sista tiden i stallet har gjort mig så otroligt glad, hästarna e glada och mellis har ju blivit så underbar att rida, man kan nästan tro att hon spelar extra snäll bara för att ja ska flytta hem höhö,, sen börjar väll busigheterna igen :O ni som inte rider kommer förmodligen inte förstå nästkommande textbit..
Hur härligt är de inte när man får galoppen me stort G? den där mjuka följsamma svävande UNDERBARA galoppen. DEN har ja fått på min bus tant och längtar ja hem mindre av de? NEJ! sitter hemma och är helt rastlös, sitter o dagdrömmer om nästa ridtur och vilken av alla 25+-10 rundor ja ska välja till nästa ridtur. Vill rida nu nu nuuuu!

Att folk skulle bli så positiva till att vi ska flytta hem trodde ja inte, men ja saknar mina vänner och att bara kunna ses över en fika eller springa på varann på stan kommer bli jätte roligt, låter kanske konstigt men sånt saknar man. Här e man mer eller mindre anonym, ja de kan va skönt de också självklart men att bara få säga ett "hej" till någon man känner igen, man går ju gärna inte runt på maxi och hejar på personalen bara för att man ser dom 3 ggr i veckan liksom.. "nämen heeej på dig, hur mår du idag? hur är de att blippa varor idag då" nä ja tror ja håller mig till folk man faktiskt kan hålla en konversation med.. :)

nämnde jag att jag har tråkigt? :O
ja jag har blivit sjuk i huvudet av att inte ha nått o göra, såg fram emot att åka till hudspecialisten imorgon, hur ofta tycker man sånt e kul? men nä de vart faktiskt inte så kul när ja tillslut läste på lappen att de e på sahlgrenska inne i gbg.. ORKA åka in till gbg för o gå till läkaren, ta bilen? nää självklart inte för hela gbg är ju en byggarbetsplats, parkering e ju bara o drömma om och sen dessutom betala typ 20kr/h i parkering,, nää ja tror ja skippar de.. buss/spårvagn? ja dom går ju säkert utan strul i ett snötäckt göteborg, billigare än bil men då måste man ju byta vagn 200 gånger för att komma rätt.
tänk om allt bara kunde va lite enkelt såhär i en storstad. små städer är mycke mer att föredra tycker jag.. smidigt när de e nära till allt, javisst. men att behöva kasta massvis me pengar på bensin parkering eller linjetrafik, riskera att bli sjuk påväg till stan bara för att de sitter 711 personer o nyser fräser hostar o har kräksjuka nä fy! tackvetja vetlanda. finns bara vårdcentraler och de värsta som kan hända är att man får åka till eksjö. inte super kul de heller men där finns en parkering me lediga platser utan hutlösa priser och man slipper dessutom tappa bort sig själv på vägen in på sjukhuset..




tråkiga jag tänkte givetvis slänga upp lite ridbilder, de e ju de enda man tar kort på nu för tiden :)

måndag 10 december 2012

tiden läker alla sår.

konstig överskrift kankse, visste inte riktigt vad ja skulle skriva. sitter på jobbet just nu o tänker på allt som händer runtomkring..

först o främst måste ja säga stort grattis till min älskade bror johannes och hans rebecca. är så glad för eran skull och välkommen lilla jeremiah till vår familj!


Man kan inte göra annat än att bli förundrad över hur allt kan bli. Senaste året har varit blandade känslor, för de mesta negativa och känslomässigt jobbiga peridoer. Jag pratar nu om tiden då ja bestämde mig för att ta hem min älskade Rolle igen, de va kaos, inget va som de skulle och de va bara problem efter problem, jag tog väldigt mycke skit och blev nertryckt som person. har många som stöttade mig och stod på min sida och jag är väldigt glad att ni finns! när den där perioden sedan löstes upp så stärktes ja otroligt mycke som människa. När man får bevis och samtycke från andra människor så lär man sig mycke att faktiskt lita på sig själv. Tommy, min akupungtör har stärkt mig mycke som människa. han har nästan varit som en pedagog, sagt att jag är bra och ska köra mitt race för de mår både jag, min omgivning o mina djur bäst av och han har faktiskt rätt. jag har aldrig mått bättre än jag gör idag, när ja tagit mina egna beslut och gjort på mitt sätt.
Hästarna fick efter 1 år i göteborg ännu en gång flytta tillbaka till vetlanda. Dom står där jag vill ha dom, där bara jag får bestämma vilken mat, från vem ja köper av, vart dom står och hur dom ska skötas (med tipps och råd ifrån pappa och veronika naturligt vis). hästarna trivs sjukt bra på nya stället. en lösdrift me fri tillgång på mat och stora hagar står på schemat. jag har glada sunda busiga hästar som älskar livet som skogsmullar :) och jag har inte sett min bustant så harmonisk som hon är nu sen ja flyttade henne förra året.

Inte nog med detta så va vi i vetlanda i helgen. Har letat gård ett tag men insåg att ett litet hus med rejäl trädgård fick bli lösningen för tillfället. vi har trots allt inte bott i hus innan och vet inte om vi ens trivs i hus.. kan vara bra att prova på hus innan gård så man vet vad man ger sig in på. så idag fick vi köpt vårat lilla hus på prärien. kommer bo i sjunnen och bli by-granne me veronika och bror loffe :D hoppas vi får tillträde lite snabbare än 3 månader bara :) hästar trivs, check, hus check.

o så va de ju dedär me jobbet. Jag trivs fruktansvärt bra på mitt jobb här i göteborg. Hade ja kunnat flytta me jobbet hade ja gjort de. Det är inte ofta man tycker de e roligt att åka till jobbet, att trivas såpass bra och faktiskt va omtyckt av chef, brukare och arbetskamrater. men efter sol kommer regn. de är trots allt bara ett vick jag har och 6 månader till här i göteborg gör varken till eller ifrån. vi fick sålt våran lägenhet efter bara några dagar så varför vänta med att flytta? o nu när vi blev husägare känns de ännu roligare att faktiskt inte stanna dom där 6 månaderna extra.. jobb får man alltid, frågan e bara var när och hur :) nu har jag bara 2 veckor kvar på mitt jobb och 2 veckor kvar som göteborgare, inte är ja ledsen för de utan snarare lycklig att allt fallit på plats och allt kan bara bli bättre!


tänkte avluta med ett par bilder från ridningen.. hoppas de e okej veronika *lysmask* jonsson. här ska vi inte bli tagna för älg iaf :D

fredag 28 september 2012

blandat..

 rolle i sitt nya fina täcke :)

 tittar du på mig??
sommarbetes mys, ca 1 månad gammal bild,,


ja idag har man ridit ännu en gång. både mellis o rolle va pigga o glada pållar :) blev lite bus i galoppen och har tänkt försöka filma någon dag... hur ja nu ska lyckas me de hehe.. här kommer iaf lite fler bilder på trollen :)

måndag 24 september 2012

helgen och lite bilder...



Då har man vart i vetlanda ännu en helg. alltid lika roligt att åka hem. denna gången fick man träffa alla syskon med sambo och barn :D de är så att mina älskade föräldrar firade 40årig bröllopsdag i helgen :) de va trevligt sällskap, god mat och glada miner :)


idag har jag även ridit rollebolle med anna och karin :) de blev en runda i skogen med lite småbus men mest lugn då de va så himla blött o lerigt. jag har lyckats få in ett par bilder från mobilen iaf så här kommer dom :D